Making bubbels

Imorgon ska vi ha en kreativ dag med avdelningen på jobbet. Vi ska mötas utanför Navet 08.30. Ser verkligen fram emot att få spendera tid med kollegorna utanför kontoret. Jag hoppas på roliga aktiviteter och intressanta diskussioner.

Häromdagen då Vidar “blåste” såpbubblor och jag fotade dem…

Har inte så mycket intressant att skriva om här just för tillfället. Är supertrött och ligger i sängen för att sova. Kivve jobbar på övervåningen. Han är inne i något slags “jag-älskar-mitt-jobb-och-jobbar-gärna-så-mycket-jag-kan”-stadie. Vilket såklart är kul för honom. Och lite småtråkigt för mig ibland då han sitter vid datorn större delen av kvällen. Men jag unnar honom verkligen att få vara så jobb-motiverad.

Nä… godnatt hörni!

Advertisements

Djurparken

Idag har vi varit på djurparken. Vi har varit där flera gånger i år och Vidar tycker alltid det är lika kul att åka dit. Sine tycker också det är roligt numera och tjuter högt för varje nytt djur.

Vi grillade korv, lekte på en av de många lekplatserna och samlade mynt i deras nya app-spel, Simbas äventyr (Kivve som gjort det spelet). Vi hade riktigt skönt och soligt höstväder så vi var där hela dagen och var inte hemma för ens strax efter 15.00.

Nu på kvällen har vi inte gjort jättemycket. Mamma och Matz var förbi en sväng och barnen gick och la sig tidigt. Båda somnade direkt, så vi fick många timmar i soffan framför tv:n. Vi har börjat titta på serien Masters of sex som finns på HBO och fyra avsnitt in, som vi nu är, kan jag rekommendera den. Hoppas bara den fortsätter att vara bra. Det finns nämligen fyra säsonger och det hade varit kul med en ny bra serie med många avsnitt framför sig.
Nu ska jag sova. Imorgon är det jobb som gäller.

Kretsloppet imorgon

Av någon konstig anledning har fyra personer läst min blogg idag. Jag som inte skrivit på flera månader. Men det får bli ändring på det nu.


Det är flaskan som är grön, inte innehållet… 🙂

Imorgon ska hela familjen in till stan. Det är Kretsloppet i Borås. Jag ska springa en mil. Är ganska taggad, men har verkligen inte tränat så mycket som jag borde. Ta mig runt kommer jag såklart göra, fast hur levande jag kommer känna mig efteråt vet jag däremot inte. Vidar ska också springa imorgon, 400 meter. Så himla gulligt. Han har fått hem sin tröja och startknapp och alla barnen har fått startnummer 1. Han längtar efter att få “springa tävling” som han säger och pratar om att han ska få medalj. Ska bli riktigt kul att se honom.

Nu ska jag försöka sova så jag blir så utvilad som möjligt inför loppet imorgon.

Därför

Om ni undrar varför jag aldrig skriver här längre så är det för att jag inte kan lägga upp bilder till inläggen. Och då känns det inte lika kul. Jag ska såklart lösa det snart och då finns det massor att berätta om. Tex så har Vidar slutat med blöja, jag har just gått på semester och så håller vi på att bygga ett sjörövarskepp i trädgården. Jag har ju inte skrivit om vårt beöllop än heller. En hel del saker att dela med mig av helt enkelt… så håll ut 😉

Sine snart 1 år

Känner att det var längesedan jag skrev om Sine. Har liksom lite lagt av mig på att uppdatera månadsvis. Skärpning. Nu blir hon ju dessutom ett år den 23/7. Stor tjej nu… Eller nej. Hon känns fortfarande liten, även fast hon göra nya framsteg varje dag och utvecklas i en rasande fart. Om första året med Vidar gick fort så är det ingenting i jämförelse med hur fort Sines första år har gått.

Vad kan Sine nu för tiden då? Kryper gör hon snabbt och enkelt. Har börjat ställa sig upp mot möbler, men har fortfarande inte tillräckligt med balans för att gå utmed så bra. Har hon ställt sig upp så står hon still där tills hon sätter sig ner igen. Eller still kanske är fel ord, hon gungar obalanserat och kämpar med att hålla sig stående.
Stilla är inte ett ord som passar in på vår lilla flicka. Byta blöja är omöjligt och kläder likaså. Hon rullar, kravlar och kastar sig åt alla håll. Det är kanske det tråkigaste hon vet, att ligga still alltså. Gå ut och gå tycler hon är kul, men även det är fortfarande väldigt ostabilt. Hon tar långa kliv och liksom “tokar sig fram” med en lycklig min.

Trappan har börjat bli intressant nu med. Tre trappsteg upp har hon kommit hittills. Ja, alltså när vi stått bredvid såklart. I helgen får vi nog sätta upp trappgrinden igen för hon ska till trappan så fort hon får chansen. Däremot har hon börjat lyda ganska bra. Och med det menar jag att hon reagerar och lyssnar på när vi säger “ajabajja”. Som tex när hon försöker äta hundmat eller leka med eluttagen (lugn bara lugn, vi har skydd för uttagen i alla rum vi är i mest). Hon slutar nästan alltid med det hon gör om vi säger till i tid.
När det kommer till talet så har det faktiskt inte kommit några fler ord än titta, där, mamma och pappa ännu. Däremot gör hon ett gulligt litet läte när hon ska jama som en katt och att bilen låter brum (mer brrrrrrrrrrrr och skvättande saliv visserligen) har hon förstått. Just nu övar vi mycket på “tack” samtidigt som vi ger och tar saker av varandra. Hon hittar och pekar på mycket också. Blomman, lampan, alla i familjen (Ronja också såklart) och snart kan hon även magen.

Förutom utvecklingen så är Sine en väldigt glad och busig tjej. Hon försöker få oss att skratta och trivs med att få uppmärksamhet (vilket barn gör inte det inför sig). Hennes största idol är Vidar och Vidar blir på bra humör så fort han får se sin syster också. Vidar kan visserligen tröttna på henne ibland, som när hon ska ta hans saker eller förstöra hans tågbana tex. Hur som helst så är de nästan alltid väldigt söta och goa ihop.
Längd: 71.5 cm

Vikt: 8,9 kg

Mat äter hon gärna. Gapar för det mesta. Men hon äter inga mängder än. Vi fyller fortfarande på med ersättning mellan målen. Men vad gör väl det? Hon börjar äta mer ordentligt tids nog.

Sover gör hon just nu mellan 20.00-05.00. När hon vaknar får hon välling och somnar förhoppningsvis om till cirka 07.00. Just tiden då hon vill upp varierar väldigt. Vi kan aldrig riktigt veta hur det blir från ena morgonen till den andra. Vi är i vilket fall som helst två väldigt trötta föräldrar just nu då hon precis haft en period på några veckor, då hon velat gå upp strax före 05.00. Det kan trötta ut vem som helst att alltid behöva gå upp då. 

Somnar gör hon bara i sin vagn just nu. Famnen funkar inte och att somna i sin egen säng går inte heller. Vagnen funkar så smidigt just nu så vi har inte riktigt orkat ta tag i att “lära” henne somna på egen hand. Det kommer det med. Ibland måste man få göra det som är enklast för stunden.
Till sist vill jag också nämna att hon är riktigt bestämd. Får hon inte som hon vill eller om vi tar något ifrån henne som inte får leka med så skriker hon högt. Tar man henne från något hon tycler är kul och lyfter upp henne så kastar hon sig argt bakåt och försöker slinga sig loss. Ja hjälp ja, jag tror inte det kommer bli lätt med henne alla gånger. Lugn och lätt med det mesta, men superkrånglig och bestämd med vissa enstaka saker.

Det ska verkligen bli kul och underbart att få följa henne i ett år till… Vår fina, goa Nonebone ❤